Kan lagen om åtgärder mot penningtvätt vara ett redskap för en ohederlig advokat?

Kan lagen om åtgärder mot penningtvätt vara ett redskap för en ohederlig advokat?

Naturligtvis inte – men verkligheten överträffar som bekant dikten!

Lojalitet och tystnadsplikt är heliga kärnvärden för advokatyrket. Emellertid har dessa numera krackelerat för att tillgodose strävan att förhindra att brottsligt åtkomna medel ”tvättas” i legala transaktioner med hjälp eller råd av en advokat.

I lagen om penningtvätt ska advokaten om han har skälig grund att misstänka att klientens pengar kommer från vinning av ett brott – till exempel skattebrott – i all hemlighet för klienten anmäla förhållandet till Finanspolisen.

Advokaten har enligt lagen förbjudits vid straffpåföljd att yppa vad han anmält och klienten är sålunda helt ovetande om vad som pågår och om hans pengar finns kvar hos advokaten sedan han insatt dessa på advokatens klientmedelskonto.

Det är i denna situation uppenbart att advokaten ska frånträda uppdraget och lämna en slutredovisning över hanteringen av klientens pengar.

Advokaten kan inte lämna en sann slutredovisning eller ingen alls trots att han är skyldig att göra detta enligt reglerna utan att avslöja var pengarna finns eller skälet till att klienten inte genast får dessa utbetalda.

Sanningsplikten mot klienten finns inte utan lögnen är nu ett lagligt instrument för en advokat med stöd av lagen om penningtvätt.

Hur kan då detta var möjligt?

Låt oss anta – rent hypotetiskt – att en seriös klient ger advokaten uppdraget att för hans räkning köpa en fastighet och att klienten överför köpeskilling på 10 miljoner kronor till advokatens klientmedelskonto med intyg från klientens bank och revisor att pengarna är ”vita”.

Emellertid kommer inte något köp till stånd.

Vid kontakt med säljaren får klienten veta att advokaten inte kunde betala köpeskillingen på förfallodagen!

Klienten vill ha en förklaring från sin advokat men får inget vettigt svar och inte heller någon ordentlig redovisning var han pengar finns när klienten sagt upp honom. Advokaten uppger att han inte kan återlämna pengarna men inte varför.

Klienten fattar då misstankar om att advokaten själv förfogat över pengarna och dessa misstankar stärks då klienten får veta att han inte är ensam om att efterlysa sina pengar då det framkommer att andra klienter är i samma situation.

Klienten anmäler saken till Advokatsamfundet som mottar anmälan och skickar den till advokaten för yttrande som klienten därefter får för kännedom genom att delar av yttrandet har sekretessbelagts av Advokatsamfundet.

Efter kontakt med Samfundet får han beskedet att uppgifterna som advokaten lämnat omfattas av advokatens tystnadsplikt enligt lag.
Av en ny advokat får klienten veta att det måste vara på det sättet att hans tidigare advokat anmält honom för penningtvätt eftersom vissa avsnitt i yttrandet är sekretessbelagda. Det finns ingen annan förklaring – säger den nye advokaten – till varför han inte kan få del av yttrandet in extenso eftersom ett yppande av en anmälan om penningtvätt är hemligt.

Klienten vet inte vad han nu ska göra och undrar med stor förvåning och förvirring om Advokatsamfundet går sin medlems intressen och i det fördolda behandlar hans anmälan.

Var finns hans pengar?

I sin förtvivlan vänder sig klienten till Finanspolisen med begäran att man ska lägga kvarstad på advokatens klientmedel för att säkra hans pengar.

Finanspolisen besvarar inte ens hans begäran.

Tystnaden är total.

Nu får han rådet att anmäla advokaten till Ekobrottsmyndigheten och påstå förskingring. Anmälan mottas men sedan händer inget mer ur klientens synpunkt. Efter en tid frågar klienten vad som hänt men får svaret att förundersökningen tills vidare är sekretessbelagd.
Klienten frågar nu sin nye advokat om han kan stämma med ett yrkande om kvarstad men får svaret att han inte bedömer detta som en framkomlig väg då svarandeadvokaten kan hänvisa till sin absoluta tystnadsplikt och med stöd av denna gå i svaromål.

Domstolen kommer därför inte att bevilja kvarstad enbart på klientens uppgifter.

Rätt eller fel kan inte klienten bilda sig någon uppfattning om.

Klienten tappar nu allt förtroende för advokatkåren och rättsstaten.

Han har förlorat den fastighet som han skulle köpa.

Han vet inte ens om pengarna finns kvar i verkligheten.

Han som nu hade nått sina drömmars mål att köpa just den fastighet han äntligen hade hittat.

Han hade gjort allt för att det skulle gå rätt till.

I sin vildaste fantasi kunde han aldrig föreställa sig vad han blivit utsatt för av sin advokat som han med stort förtroende anlitade och just därför att han var advokat.

Han kan inte förstå vad han gjort för orätt. Lagen om penningtvätt är väl till för att stoppa terrorister och andra grövre brottslingar?

Vad har hänt hans pengar som han helt lagligt förvärvat och skattat för vilket han visat för sin advokat i samband med att pengarna överfördes?

Det är uppenbarligen omöjligt för honom att få veta vad som hänt med hans besparingar sedan han anmälts för penningtvätt!
Är då hans första advokat ohederlig? Kan han ha tagit pengarna för eget bruk?

Vem vet – i vart fall inte klienten.

Kanske kan advokaten hitta ett godtagbart skäl för sin anmälan om misstanke för penningtvätt som skulle kunna ge honom önskad tid för att täcka upp sin skuld till sin klient och lämna en redovisning över sin hantering av klientmedlen när vinden blåst över någon gång i framtiden.

Om redovisningen kan komma att uppfylla kraven är än så länge ett oskrivet blad i tider med egna möjligheter till hantering av transaktioner på bankkonton.

Har jag hittat på denna förfärliga historia för att visa att lojalitet och tystnadsplikt numera är en chimär inom advokatyrket?

Tyvärr är svaret ett rungande – NEJ!

2019-12-10T19:05:20+01:0010 december, 2019|Övrigt|

OM GÖRAN

Göran Rise är advokat och har mer än 50 års erfarenhet av brottmål och ekobrottsmål. Bland de mest uppmärksammade försvararuppdragen syns Norrmalmstorgs-Janne och kungavännen Bo Merner och de numera legendariska kassaskåpstjuvarna i AB Svenska Brott.

I november 2018 släpptes Bulvanen, första boken i en serie av fem böcker om advokaten Carl B. Lambert.

> Se alla böcker

NYHETER